Ett virrvarr och lite ilska!

Vad driver dig framåt?  Vad triggar dig till äventyrligheter, töjande av gränser och tolerans? Vad får dig att gå utanför alla ramar? Vad drömmer du om? Ärligt alltså, på riktigt. Om du tar i ända från tårna! Jag tänker att vi oftast drömmer så där lagom. Vi vill liksom inte vara för mycket eller gapa över det som kanske känns övermäktigt. Jag tänker sluta med det! Jag har bestämt mig! Jag ska drömma större, våga mer, lyda mindre och skita i vad folk tycker. Jag är så trött på alla dessa människor som gör sig större på andras bekostnad. Som inte kan se sin egen roll och fokusera på den, utan har ett behov att växa endast när han eller hon får trycka ner den andre. Som om den andres litenhet bidrar till den egna storheten. Sjukt eller hur? Ställer du dig en bit ifrån så inser du att det vi håller på med i mångt och mycket är galet och i slutänden ganska så meningslöst. För vem är jag i din litenhet, hur mår den som ständigt ser ner på andra, eller för den delen den som ständigt förminskar sig själv för att med rädsla snegla uppåt? Hur svårt ska det vara att uppföra sig som folk? Att se med nyfikenhet på den du möter, se med omsorg på arbetsinsatser, se med ödmjukhet på skeenden som alltid förändrar. Detta oavsett om det blir på ditt sätt eller ett annat. Det kan bara bli annorlunda och annorlunda är bra. Våga vara modig! Våga ta striden! Våga vara ärlig! Våga leva som om varje dag var den sista och att den du möter är den mest unika människa som kommit i din väg… Har du förmånen, privilegiet att leda andra för att arbetsgivaren sett egenskaper i dig som kan föra andra framåt så är allt det ovan skrivna till dig! Som chef eller ledare har vi ett ansvar. Vi ansvarar för andra människor mående, växande, det själsliga måendet helt enkelt. För gör du ditt jobb så blir arbetsplatsen en energikälla där idéer frodas och flitighetens lampa lyser. Du ger av dig själv och andra växer. Enkel ekvation men klurigt att alltid leva upp till. Men ansvaret är ditt och klarar du det inte så be om ett annat uppdrag, var prestigelös. Att inte lyckas måste ju slita även på ledaren.  Och till dig som inte är ledaren/chefen: våga ge feed-back. Det ska en bra chef tåla. Alla kan ständigt bli bättre eller hur? Var modig, dröm större och lev som om du menar det. Livet går inte i repris! Jag har funnits nära så många gånger där OM JAG BARA HADE…, är något av det sista en människa tänker innan döden omfamnar. Så sorgligt. Inte vill du leva så? Nej lev med mod och kärlek, omtanke och i ögonhöjd med dom du möter. På jobbet, hemma, i nya eller gamla sammanhang. Att vara snäll är inte alls dumt kan jag lova. Varje människa bär på en historia som inte alltid syns , alla har vi våra berättelser och livshändelser som formar oss både på insidan och utsidan. Våga vara våghalsig. Speak out! Be a blessing! Take care! #förmyckettankarihuvudet #vågavarastark #lovelife och mycket mer. Oj vad det snurrar i skallen!

 

Annonser

En reaktion på ”Ett virrvarr och lite ilska!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s