Tid.

Vad är tid? Ibland går den oändligt långsamt och ibland rusar den. Jag vet till och med tillfällen när den står i princip still. Är den bara ett påfund eller finns den på riktigt? Ett varv runt solen eller ett månvarv runt jorden. Spelar det någon roll och vad gör åren med oss själva? Att åldras med värdighet vad innebär det och vad är en siffra… Jag har ingen aning men så klart påverkar den oss, mig, dig. Jag kan då och då drabbas av panik! Jag blir äldre! Jag måste mer, byta jobb, hinna en sak till, tillbringa mer tid med dom jag älskar, ha en meningsfull fritid med mera med mera med mera…Är det konstigt att vi blir trött, utslitna och utbrända? Jag tänker om inte ofta, i alla fall då och då att tänk om jag fick göra om. Vad skulle livet vara då? Emma och Matilda har en given plats utan tvekan men vad skulle jag vara och vart skulle jag  finnas? Vilken skulle vara min plats på jorden, vår plats på jorden, vårt paradis? I have a dream! Och det kan ju vara drömmen som stressar, driver skapar hjärtat-i-halsgropen-känslan. För hur kan man idag förverkliga sina drömmar när jorden har krympt och allt ska vara tillgängligt och nåbart. Jag har svårt att få ihop det helt enkelt. Då kan jag känna avund. Avund för den som trivs där man är, trivs med det man gör, är nöjd i det lilla för det i sig är tillräckligt stort. Jag känner såna människor och jag förundras och står frågande inför vad som hände med mig? Varför sliter rastlösheten och lusten till förändring. Varför kan jag inte bara vara, och trivas med det som jag har. Varför blir livet tråkigt när det mesta är tillrättalagt… Eller inte tråkigt, det är inte så jag menar men jag blir tråkig. Så samtidigt så får jag panik när tiden rusar, barnen är snart vuxna, jag ska snart gå i pension! Handbroms fattas på denna kärran kan jag lova och det är inte bra. Det skapar ett kaos av att vilja ha förmågan att vila i det man har samtidigt som bromsen saknas så jag bara rusar på och vill mer. Och vem orkar springa i det tempot? Vem pallar hänga på i förändringar, nya bostäder, nya projekt spontanitet och livsyra. Mina barn svarar jag, och mannen. Tacksam! Mina döttrar lyfter och bär och blir burna, hoppas jag, mannen peppar och säger sig vara stolt vilket är till glädje och ger livsenergi! Livet är bara underbart samtidigt som det är en kamp. En kamp mot klockan som vi aldrig kan vinna men som vi kan utmana med att vi fyller livet, tiden med lust och livsglädje, att vi anstränger oss för att ge positiv energi och många skratt längs vägen. Livet är förunderligt och föränderligt. Tiden finns där oavsett om den är fiktiv eller verklig. Oavsett vilket ska vi förhålla oss till den så passa på: njut! Var glad! Var snäll! Bjud på dig själv! Oroa dig mindre! Ta för dig! Var rädd om dig! Älska allt du kan, ofta! Känn dig välsignad… Pöss!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s