STENEN

Tänk vilken antiklimax det blev på påskaftonen. Jag garvar högt. Ingen är beredd och ingen vill. Facebook svämmar över av ”god jul”-hälsningar och folk ironiserar över snön som faller över Skåne i form av flingor stora som dasslock.  De flesta har bytt sulor på bilen, planterat icke frosthärdade plantor i rabatterna så jag gissar det svärs ordentligt i stugorna. Och inget kan vi göra! Så befriande att det finns saker som vi inte kan ändra på bara för att vi tycker det är opassande, med snö i april:) Jag tyckte det var passande. Graven är tillsluten, mörkret vilar över jorden, med spänd förväntan på påskdagens avslöjanden. En iskall dag och snö sätter lite extra krydda på dramat. Och påskdagen kommer, precis som den brukar. Och jag vaknar av ljuset strilandes mellan persiennerna. Varannan centimeter värms och jag ler innan jag slår upp dom blå. Det är påskdag, stenen är borta, kvinnorna har med fladdrande kjolar tagit sig tillbaka till byn. Säkert både rådvilla och förskräckta. Det är ju så vi reagerar när det inte blir som vi tänkt oss eller ens kunnat föreställa oss. Men stenens frånvaro för ingången är inget att vara rädd för eller stå rådvill inför. Stenen hade egentligen inte alls varit tvungen att tas bort. Men den är borta för vår skull. För att vi ska få en skymt av det som är mystik, nåd, kärlek. För att vi ska reagera och till sist agera! För stenens förflyttning rubbar inte bara dom tre kvinnorna, det rubbar en hel värld för all framtid. Ingen dålig stensförflyttning! Så påskdagens solsken och klarblå himmel sätter även det en extra touch på dramat. I LOVE IT! Och inte nog med det… Idag fick jag nåden, uppdraget att döpa lilla fina underbara Astrid. Inget uppdrag kan vara mer hedervärt. En kollega väljer mig att döpa deras allt, deras avbild, deras livselixir. Hon, Astrid, tittar med stora granskande ögon, djupt in i själen och hon vet precis vad som händer. Vi andra ligger i lä i vår avtrubbning men hon är där, i sin långa vackra klänning. She is divine… and Love! Det gör påskdagen till en livets dag. Det blir också dagen då jag tänker på alla dom som skulle ge vad som helst för uppståndelse och nya livsmöjligheter. Jag tänker på alla dom som förlorat någon och ännu inte kan ana ljuset. Jag tänker på alla dom som vänder sig bort och lever utan dramat, berättelsen och undrar stilla och uppriktigt vart dessa människor finna sin styrka. Livet är en sällsam gåta… Utan tvekan är det så. Med eller utan snö, med eller utan sol som värmer kinden så är det påsk över jorden. ”Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det” Johannes 1:5. Jag önskar dig en fin påsk…bless, pöss

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s